farmertom

Farfarskapets konsekvenser

Första barnbarnet är här! Fantastiskt egentligen då man tyckte att sonen nyss var den lille – han har nu hand om den där riktigt lille.

Nå , hur känns det då? Tack bra jättekul , det är klart att man njuter av detta – och --- Vadå och ? Det är något mer som tränger sig på. När jag fick beskedet kände jag mig plötsligt åter sådär ansvarsfull som jag inte känt mig på länge. En djupt liggande känsla av allvar! Samma känsla som jag erinrar mig från 35 år tillbaka när första barnet föddes– Vad har jag ställt till med- hur skall jag, eller rättare sagt dom klara av att vara en föräldrar, – dom som ju själva är barn – men stopp där är jag på fel spår här?

Självklart inser man det rent intellektuellt. Är man 32 år gammal bör man klara av att vara förälder- men ändå, känslan av mitt eget ansvar finns kvar.

Det är nog det här som kan bli en plåga för nyblivna föräldrar- deras egna föräldrar som vet hur det skall gå till och som inte kan hålla tillbaka alla sina goda råd, och som inte kan låta bli att lägga sig i. Varning alltså, känn Dig gärna full av ansvar men visa det inte – var en glad och kravlös farfar som dyker upp om barnets riktiga föräldrar vill det. Den tiden kommer säkert.

2008-11-24